HERDING INSTINCT´S AAYLA SECURA (Aaya)

Den 8/11 -09 var vi på Märsta-Sigtuna brukshundklubb och gjorde ett MH med Aaya. Det gick väldigt bra! Resultatet kan ses här.

Höstpromenad 17/10 2009

Aaya har blivit stora damen (hm, för stor om jag ska vara ärlig!), men jag måpste säga att hon har "vuxit i sig" fantastiskt bra det sista halvåret.

Nyårsdagen 2009: Liten blir stor! Aaya älskar att springa på isen och sparkar någon iväg en isbit som hon får jaga så är lyckan fullkomlig! Katla till vänster och Aaya till höger.

Jag tycker att den här bilden visar så mycket av hennes personlighet. Alltid redo!!!

Mitten av november -08: Några bilder från vår morgonpromenad 17/11:

Sitt stanna kvar kan hon. Men försöker jag locka så att öronen kommer fram så kommer hon till mig! Så det här var det bästa vi kunde åstadkomma! Katla har 3,5 vecka kvar till valpning :-).

Det var ett tag sedan jag skrev om Aaya. Hon sköter sig riktigt bra i alla upptänkliga situationer. Mina djur får ju tidigt vänja sig vid att dela hus och hem med diverse andra varelser. Som man kan se av dessa bilder är inte heller det några problem!

Slutet av september -08: Vi går på valpkurs på Åtvidabergs Hundklubb. Det är jättekul! Och Aaya är duktigast av alla :-). Hon är väldigt uppmärksam på mig, så hon är igen svår valp att ha! Nu är hon även rumsren.

Det fungerar väldigt bra i flocken. Katla och Aaya leker vilda lekar utomhus (och ibland inomhus!) och med Jack gosar och myser man. Han lägger sig någonstans och strax ligger de andra bredvid!

Med mycket möda och stort besvär har jag lyckats få ett par bilder på henne. Inte världens bästa kanske, men de får duga så länge! Bilden ovan med bästa kompisen Mysan, kissen som matte hittade i skogen tillsammans med mamma och syster...

Nu är hon äntligen här!

En mycket sansad men också viljestark tjej som väljer sina vänner! Jag är nu vald, men det var inte ögonblicklig kärlek från hennes sida (det tog faktiskt ett par dagar innan jag var fullt ut accepterad :-) ). Hon ser upp till Katla vilket redan har varit till stor nytta när vi var i stallet. Aayla tyckte att hästarna skulle undersökas närmare, men Katla bryr sig inte ett spår om dem, så det gjorde inte Aayla heller efter en liten stund.

Jag har funderat mycket på det där med namn. Vi har ju en katt som heter Ayla, så det namnet kan hon ju tyvärr inte behålla. Men hon lyssnar redan på det, så jag tror att hon får bli en liten Aaya!